Me+You - Kapitel 44

Jag visste varför jag hade gjort det förrut. Jag hade känt riktiga känslor som jag aldrig hade kännt förrut då jag kyste någon. Innan hade det bara för att.......Jag visste inte. När jag hade kysst någon annan är Justin hade det inte betyt något.
"Det blev för mycket känslor bara...."mumlade jag och Justin närmade sig mig igen och la sin arm runt mig och drog mig tätt intil honom.



"New York här är vi!" Skrek Justin och sträckte ut sina armar och la dem om mig och kramade om mig hårt. Jag skrattade mot hans bröst och njöt.
"Har du varit i New York innan?" Undrade han och jag skakade på huvudet. "Nej aldrig! Har knappt varit utanför Atlanta" skrattade jag och Justin såg förvånad ut. Sen log han.
"Jag ska visa dig värden" Sa han och pussade mig snabbt på munnen.
Sedan gick vi in från hotellets balkong och Justin satte sig på sängen och log hemlighetsfullt mot mig som satt på skrivbordet mittimot sängen.
"All"? Undrade Justin. Jag nickade mot honom. "Vad?"
Justin reste sig lite och log ännu större nu.
"Min konsert börjar om flera timmar...Vill du smita ut och göra New York?"Frågade han. Jag skrattade till.
"Nu? Men va Kenny då? Du måste väl ha säkerhet" Frågade jag Justin förvånat.
Justin nickade. "Ja nu. Direkt. Nej Kenny behöver vi inte, det är jobbigt att ha honom efter sig hela tiden och förresten är alla unga fans i skolan nu och så har jag lite förklädnad" Sa Justin och tog upp en  hoodie och en keps ur hans väska.
Jag skrattade och reste mig upp från bordet och tog min svarta väska och pakade ner det som behövdes. Mobil, plånbok och kamera. Sedan tog Justin min hand och vi gick ut från hans rum. När vi kom ut från rummet såg vi oss i koridorren om det var fritt fram sedan började vi springa till hissen hand i hand. Jag skrattade högt åt oss själva och Justin shhhsade mig. När vi kom in i hissen tryckte Justin på knappen och hissen började åka neråt.
"Du är galen" Skrattade jag fram och lutade mig mot Justins axel.
"Jag vet" Sa han och pussade mig på pannan.
När vi kom ut på gatan såg vi oss omkring. Gula taxibilar och höga hus med blinkade ljus.
"Wow!" Utbrast jag och Justin tog tag om min hand och vi började gå längst gatan.
Det kändes bra att Justin hade luva och keps, men ändå kändes det som att vi fick lite extra blickar. Vi gick längst gatan och bara njöt av storstaden.
"Kom vi går in här" Sa Justin och vi gick in i en klädesaffär. Direkt när jag kom in gapade jag när jag såg alla kläder. De var så fina och helt underbara. Jag fingrade försiktigt på en klänning som var vit med spets. Men slutade genast fingra när jag såg prislappen. 300 dollar. (ca 2100 kronor)
"Var den inte fin?" Undrade Justin när han såg att jag slutade kolla på den.
"Jo, men......Jag har inte råd med den" Mumlade jag och gick vidare i affären. Justin stoppade mig genom att ta tag i min arm och dra tillbaka mig.
"Pröva den" Sa han bestämt och gav mig klänningen och drog mig till provrummet.
"Men jag har inte råd" Klagade jag och Justin puttade in mig i provrummet och kastade klänningen i min famn. Jag suckade och började dra av mig kläderna och la dem sedan på en pall. Sedan kollade jag på mig själv i spegelen. Min spegelbild kollade tillbaka på mig. En blond, smal tjej. Sedan kollade jag på klännigen som jag hängt upp. Den var vacker. Sedan tog jag ett djupt andetag och tog ner klänningen från galgen och lätt den åka på min nakna kropp.
Jag blundade hårt och räknade sakta till tre innan jag öppnade ögonlocken.
"1...2...3"
När jag sedan såg mig själv så tappade jag andan för en sekund. Jag var vacker. Klänningen var som gjort för mig.
Plötsligt drogs draperiet för provrummet undan och Justin kom in.
"Wow!" Utbrast han och tittade på mig och jag rodnade av hans blickar. "Sluta Justin..Det är ingen ide för jag kommer inte köpa den, jag har inte råd."
"Nejmen jag kommer köpa den åt dig" Jag vände mig mot Justin och gapade."Nej, det kan du ej göra. Det är för myck."
Justin tog tag i mitt ansikte och tittade på mig allvarligt.
"Jag är seriös. Så ta av dig klänningen och ge den till mig. Du måste bara ha den klänningen för du ser helt underbar ut just nu och sedan nästa vecka ska vi två gå på EMA tillsammans och du ska bära den" Sa Justin stelt och gick sedan ur provrummet och kvar stod jag och gapade stort.
EMA! EMA! EMA! Skojar han med mig eller? Tänkte jag och började le stort medans jag tog av mig klännigen. Sedan sträckte jag ut den och kände Justins hand ta emot den. Sedan drog jag på mig mina egna kläder och gick ut till affären där Justin stod och betalade klännigen.
Jag visste inte hur jag skulle reagera, vad jag skulle göra så jag gick fram till honom och tittade på honom allvarligt.
"Justin, tack och då menar jag verkligen tack. Du vet inte hur mycket det betyder för mig att du gör detta, jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig" Sa jag.
"Jag vet hur du kan tacka mig" Flinade han och jag såg frågandes på honom och då pekade han på sina läppar och flinade ännu större. Sedan böjde jag mig mot honom och pressade mina läppar mot hans.
"Jag kan inte fatta att vi ska till EMA nästa vecka" Mumlade jag medans vi gick igenom Central Park hand i hand.
"Jag fattar inte att jag går hand i hand med dig just nu" Mumlade Justin tillbaka.
Då kom en vind pust och runt oss blåste höstlöven runt och vi båda skrattade, Justins luva åkte av och hans hår viftade i vinden.
"OMB JUSTIN BIEBER!" Ropade några tjejer och Justin stirrade på mig med en rädsla i blicken. "Förlåt" Sa han och tittade mig i ögonen innan tjejerna kom fram till oss.
De var två vanliga tonårstjejer.
"Kan vi få en autograf? Snälla snälla!?" Bad dem och Justin signerade deras armar och de tog varsin bild med honom. Jag tittade mig om och såg tre andra tjejer komma springades mot oss medans de skrek Justins namn.
De ville också ta en bild och det kom mer och mer tjejer efter varje minut. Det bildades en ring runt mig och Justin och jag kände hur tryckets ökades och hur panniken spred sig inuti mig, jag vände mig om för att försöka se Justin någonstans men allt jag såg var gråtande tonårstjejer.
"Justin!" Skrek jag högt för att få hans uppmärksamhet.
Jag började trycka mig ut ur massan och när jag väl kommit ut såg jag några papparazzis stå och fota hela händelsen, några av dem började ta bilder på mig och jag vände ryggen till dem och började gå runt massan för att se Justin. Då såg jag honom stå mitt i allt och han såg chockat efter mig,när han såg mig möttes våra blickar och han började trycka sig ut ur massan. "Ursäkta men jag måste gå nu" Sa han till fansen och de började skrika högt."Nej Justin Jag har inte fått en autograf!"
Justin tog sig ur massan och tog sedan min hand och då blev alla som galna, tjejerna skrek högt och fotograferna fotade som fullt. Sedan började vi springa.

Me+You - Kapitel 43

"Vill du bli min shawty?" Frågade Justin plötsligt och flinade.
"Självklart Shawty Mane!" Skrattade jag och gav honom ännu en kram. Nu var jag och Justin ett par, fast det var bara jag och han som visste om det i hela världen.
"Vad tänker du på?" Frågade Justin mig. Jag bet mig i läppen och funderade.
"När tänker du berätta för..ja dina fans om oss? Undrade jag.
Justin suckade och såg ner i marken.
"Så fort som möjligt. När ett bra tillfälle kommer."

"Här fånga" Sa Justin och jag tittade upp från matteboken. Justin kastade en Sour Patch Kids mot mig och jag fångade den skickligt med munnen. Justin apploderade och skrattade. "Yeah! Awesome!" Då hörde vi en harkling och jag tittade bak och såg Justins och min privatlärare som stod och tittade på oss med en sträng blick.
"Sorry..." Sa Justin och såg oskyldig ut. Jag fnissade till.
"Skärpning Justin och Allison! Gör bara klart till sida 60 och sedan får ni göra vad ni vill" Sa hon och log.
Vi suckade och började räkna igen.
Det var måndag morgon och jag och Justin satt i turnebussen och räknade matte. Varje morgon hade vi 1 timme skola. Eftersom vi inte gick i vanlig skola längre så var vi tvunga att ha en privatlärare. Inte det roligaste som fanns men det var ett måste.
Turnebussen rullade mot New York där Justin skulle ha sin konsert. Bussen var väldigt fin och lyxig. Den hade sängar och soffor där man kunde sova. Men oftast bodde vi på hotell över natten.
"Okej jag fattar inte uppgift 3780...Seriöst." Suckade Justin och la sig över bordet med överkroppen. Jag fnissade till och tittade på talet han inte förstod.
"Men gör bara om talet i bråkform och förkorta det sedan och sen så dividerar du de två talen" Förklarade jag och fortsatte räkna på tal 4001.
Justin tittade upp på mig med en förvånad min.
"Kan du matte?" Undrade han.
Jag nickade och tänkte tillbaka på när jag hemma i Atlanta blivit överlycklig när jag fått A på ett stort matteprov.
"Ja. Faktiskt! Det är typ det ända jag är bra på."Skrattade jag och viftade blyertpennan mellan fingrarna.
Justin skrattade och tittade på mina händer.
"Haha.Tror dig inte. Du är bra på massa grejer."
När vi var klara med matten någon timme senare så gick vi in till Justins sovrum och stängde dörren om oss och satte oss på den stora sängen. Utanför så åkte vi på en stor motorväg, det regnade utanför och det kändes mysigt att sitta här inne.
"Din buss är så häftig" sa jag tyst för mig själv och Justin tog min hand och vi lutade oss mot de fluffiga kuddarna. "Jag vet" sa Justin och smekte min kind försiktigt och mjukt. Jag tittade på våra sammanflättande fingrar och ville ej släppa honom.
"Vet du hur mycket jag tycker om dig?" frågade jag honom och tittade honom rakt i ögnen utan att släppa hans blick. "Nej säg..."viskade han försiktigt. "Oberskrivligt mycket. Jag kan ej beskriva hur mycket jag älskar dig. Du är allt för mig och du gör mig hel, innan var jag helt tom men sedan när jag mötte dig så var det som min toma del kom tillbaka" Viskade jag och trodde knappt på vad jag hade sagt. Var det jag som precis sa det dära romantiskta? Höll jag på att bli galen? Gud vad han hade förändrat mig. Jag var helt galen i honom.
Justin sa inget utan stirrade på mig med en blick som jag exakt visste vad han ville. Jag närmade mig hans ansikte sakta och stannade när våra läppar bara var några millimeter ifrån varandra. Hans andetag kunde jag höra och han slickade sig om läpparna och någon sekund senare möttes de. Justin masserade mina läppar och jag drog mina händer igenom hans hår och lutade mig bakåt mot sängen och drog Justin över mig. Kyssen blev hetare och vi började leka med varandras tungor. Andan tog utom mig och jag glömde bort för några sekunder hur man andades. Justin började kyssa längs min hals och jag stönnade försiktgt mot hans öra.
"Nej sluta!" Sa jag och puttade bort honom hårt så han landade på andra sidan sängen.
"Förlåt! Jag visste inte vad som hände. Justin tittade på mig med en chokadd blick.
"Wow du är stark girl!" Sa han och såg fortfarande väldigt förvånad ut. Jag tittade nervöst ner på mina händer och rodnade.
Jag visste varför jag hade gjort det förrut. Jag hade känt riktiga känslor som jag aldrig hade kännt förrut då jag kyste någon. Innan hade det bara för att.......Jag visste inte. När jag hade kysst någon annan är Justin hade det inte betyt något.
"Det blev för mycket känslor bara...."mumlade jag och Justin närmade sig mig igen och la sin arm runt mig och drog mig tätt intil honom.

Tillbaka

Okej nu ska jag börja skriva igen.
Jag har bara inte riktigt haft skrivarlust och det har varit väldigt jobbigt efter som jag älskar att skriva.
Men nuu jevlar! :D

Me+You - Kapitel 42

"Du har verkligen förändrat mig Justin" Sa jag och tittade honom rakt i ögonen och menade allt jag sa. Jag hade verkligen förändrats sen jag träffade honom. Förrut så var jag inte mig själv. Jag var en person som var så svag och gjorde så dåliga grejer för göra mig själv starkare. Lyckades jag med det?
Svar nej.
Nu hade jag Justin. Jag var förändrad.


Y_62651f22_large


Är du vaken bby?
Jag satt upp i sängen med täcket omkring mig och log. Fast jag hade blivit väkt klockan tre på natten av ett sms.
Det var personen som skickade smset som gjorde mig glad.
Haha ja det är jag :) Hurså?

jag tänkte tillbaka på kvällen som hade varit. Jag och Justin hade pratat på balkongen innan vi hade gått in igen. Väl därinne hade vi suttit mest för oss själva och pratat innan alla hade gått tillbaka till sina rum för att sova. Det var ju en tidig dag nästa dag då vi skulle upp tidigt för att åka vidare till New York.
Möt mig vid poolen högst upp.

Jag knapprade in ett svar till Justin att jag var påväg. Sedan gick jag iväg mot hissarna iklädd i hotpants och en stor svart t-shirt. Hissen kom till min våning och jag klev in i hissen och tryckte på våning sju, där poolen fanns.
Medans hissen åkte upp började det pirra i magen, det gjorde det alltid då jag skulle få träffa honom.
När hissen öppnade dörrana var Justin det första som jag såg. Han stod där och tittade på mig med ett leende på läpparna och hans ögon glittrade som vanligt.
Poolen var upplyst annars var alla lampor släkta i rummet. Det bidrog till en mysig stämmning.
"Där är du. Trodde inte att du skulle komma" Sa Justin och tog bort ett hårstrå från mig som hängde i ansiktet.
" Men jag kom."
Justin tog min hand och vi satte oss på poolkanten och tog ner fötterna i poolen. Mina fötter blev varma av vattnet och det var skönt.
"Vad skulle du göra om jag kysste dig"? Sa Justin och en röd färg spred sig över mitt ansikte och jag tittade ner mot vattnet som speglade sig. Justin såg jag. Justin som tittade på mig och log. Sen såg jag hur hans händer närmade sig mitt ansikte och han tog mig och kysste mig försiktigt på kinden innan han puttade ner mig i vattnet.
Vattnet plaskade och jag flöt ner under ytan och simmade sedan upp och skrattade.
"Din jävel Justin!!"
Justin satt på kanten och skrattade åt mig som simmade runt i poolen med kläder på. Då tog jag tag i Justins händer och drog ner honom. Han höll kvar i mina händer och vi drogs under ytan. Jag öppnade ögonlocken och såg Justin närma sig och kysste mina läppar försiktigt under vattnet.
Det var mer en amezing. Sen när vi kom upp på till vattenytan kramade vi om varandra och tittade i varandras ögon. Justin drog bort det våta håret som hängde för ansiktet och tog det bakåt.
"Mycket finare.....Så man kan se ditt vackra ansikte" Sa Justin och flinade. Jag räckte ut tungan åt honom och gav honom sedan ännu en kyss.
Ungefär 10 minuter senare satt vi insvepta i varsin fluffig handduk på två solstolar som stod på kanten i poolrummet.
"Du ska veta att när du blev nedslagen av Will var det värsta jag varit med om. Jag har aldrig varit så rädd" Sa plötsligt Justin och jag rykte till och tittade på Justin som sorgset tittade ner på stengolvet. Jag tog min hand på hans haka och lyfte upp hans blick.
"Justin. Sluta tänk på det. Det är över och du behöver inte vara rädd. Will sitter ju inne nu så han kommer aldrig kunna göra något mera mot oss. Okej?"
Justin suckade och log försiktigt och tittade på honom och jag kunde se hur det glittrade i hans ögon.
"Vill du bli min shawty?" Frågade Justin plötsligt och flinade.
"Självklart Shawty Mane!" Skrattade jag och gav honom ännu en kram. Nu var jag och Justin ett par, fast det var bara jag och han som visste om det i hela världen.
"Vad tänker du på?" Frågade Justin mig. Jag bet mig i läppen och funderade.
"När tänker du berätta för..ja dina fans om oss? Undrade jag.
Justin suckade och såg ner i marken.
"Så fort som möjligt. När ett bra tillfälle kommer."

Me+You - Kapitel 41

Konserten var helt underbar och galen. Justin var såklart jätteduktigt och hans utstråling strålade. Det mest fantastiska var när Justin satti det stora hjärtat och spelade gitarr och sjöng favorite girl. Det gav mig gåshud över hela kroppen.
Jag stod vid sidan av scenen och kollade på hela showen, förrutom då Justin och Jasmine sjöng overboard tillsammans. Jag klarade inte av att se dem hålla på att kramas. Det var för mycket.


justin bieber and chris brown next to you


"Du litar på Justin. Det var bara ett framträdande. Teater. Fejk. Du litar på Justin Allison" Mumlade jag för mig själv medans jag gick fram och tillbaka i logen. Jag hörde Justin sjunga baby i bakrunden och fattade att konserten var snart slut.
Efter ungefär fem minuter kom Justin inspringades med alla dansare och alla i hans crew. De skrattade och gav varandra give me fives.
"What's up All?" Skrattade Alfredo och jag skrattade tillbaka. Sen kom Justin fram till mig och kramade mig. Han var helt genomblöt av svett.
"Vad tyckte du om konserten?" Undrade han.
"Den var helt fantastisk!" Svarade jag och log.
Jasmine var också där, men hon höll på att skämta med någon dansare. Jag ville nog hålla mig på avstånd för henne.
Plötsligt dök hon upp framför mig och log stort. Wow hon var verkligen vacker. Förstod att Justin gillade henne.
Eller gillade han henne? Vänta Allison! Han gillar henne inte, det sa han ju! Han gillar ju dig! Eller ljög han?
"Hej Allison! Ska du med till hotellet på efterfesten eller?" Undrade hon och jag mindes att Justin berättat att han skulle ha en liten "fest" på sitt rum med oss lite yngre i hans crew.
"Ofc!"
En halvtimme senare befann jag mig på Justins rum. Själv hade jag ett eget rum vilket var ganska skönt.
Vi hade på hög musik och drack läsk och vräkte i oss chips. Detta var helt annorlunda från alla andra fester jag varit på innan. Här fanns det ingen allkohol och alla var glada och nyktra. Ingen var nära på en och ville antligen slåss eller ha sex.
"Vill du dansa Allison?" Frågade Justin och tog min hand. Jag nickade och vi började dansa till musiken. Jag kände pulsen i kroppen och lät min kropp leva in sig i dansen. Sen när vi började bli varma tog Justin min hand och vi gick ut på balkongen och stängde sedan dörren. Jag såg ut over Los Angles och blev tagen av den vackra utsikten, alla neonljus från de otroliga byggnaderna. Det blåste lite, men det var bara skönt efter den svettiga dansen.
"Allison, jag gillar dig verkligen" Sa Justin plötsligt och jag tittade mot honom. Han var så vacker så det gjorde så ont.
"Jag gillar dig med....."
Han tog mitt ansikte i sina händer och tittade på mig en lång stund innan han kysste mig med sina perfekta läppar. Det var som vi var gjorde förvarandra. Han och jag.
Kyssen varade länge och den var med hästlängder den bästa jag någonsin upplevt.
Justin kysste mig med så mycket passion och kärlek så det inte var sant.
"Du har verkligen förändrat mig Justin" Sa jag och tittade honom rakt i ögonen och menade allt jag sa. Jag hade verkligen förändrats sen jag träffade honom. Förrut så var jag inte mig själv. Jag var en person som var så svag och gjorde så dåliga grejer för göra mig själv starkare. Lyckades jag med det?
Svar nej.
Nu hade jag Justin. Jag var förändrad.


Me+You - Kapitel 40

När sista tonen var tagen sade jag ingen utan satt och log och tittade rakt i hans bruna glittrande ögon. Han log tillbaka och vi tittade på varandra och log.
"Varför är du så himla vacker? Jag kan seriöst inte få nog av att titta på dig" Sa Justin tyst och det pirrade till i magen.
Då öppnades dörrarna och Kenny kom in.
"Justin du måste börja göra dig iordning! Det är genrepp om fem minuter!" Justin skrattade och tog min hand och hjälpte mig upp.
"Okej vi kommer" Sa han och leendet var fortfarande kvar på hans läppar.
Genreppet var hur roligt som helst! Justin skojade med sina fans och dansade för fullt och han hade en frågostund. Tur nog frågade ingen om mig, som tur var nog.
"Visst är han söt mot sina fans?" Hörde jag en röst säga bakom mig. Jag vände mig om och såg någon jag verkligen inte anat att se.




"Hej jag kanse borde presenterat mig. Jag heter Jasmine Villegas. Sjunger Dueten overboard med Justin. Du är Allison va?" Frågade Jasmine.
Jag nickade.
Jag visste väl vem Jasmine V var. Tjejen som Justin sjöng med. Tjejen som hade kysst Justin i bilen för någon månad sen. Tjejen som fått mig att må skitdåligt.
"Så du kommer vara med på Justin turne?" Undrade hon. Jag nickade.
"Ja det kommer jag vara" Jasmine log stort nu och jag kunde inte ana om leendet var äkta eller fake.
" Åh vad roligt! Du kan inte ana hur tråkigt det blir utan en tjej i min ena ålder" Utbrast hon och gav mig en snabb kram. Jag skrattade och kramade tillbaka henne.
"Ja det är verkligen trevligt...Men du jag måste gå nu. Ska på toa!" Sa jag och började gå mot toan. När jag kommit in i badrummet så låste jag dörren och satte mig ner på toalocket med huvudet ner mot marken.
Jag klarade inte av att se hennes läppar. Hennes läppar som kysst Justins läppar. Om och om spelades en scen upp i huvudet där Justin och Jasmine kysstes. Var de tillsammans? Lekte bara Justin med mina känslor eller gillade han mig på riktigt?
Vad det än var så skulle jag ändå ta ett rejällt snack med honom.
När jag kom ut från toan så bestämde jag mig för att hålla mig undan för Justin och Jasmine så jag gick tillbaka in i logen och satte mig i soffan och stirrade rakt fram mot den vita vägen och suckade. Det var tre timmar innan konserten skulle börja. Tre hela timmar.
Klockan tickade och inom fem minuter så hade jag somnat.
JUSTINS PERSPEKTIV.
Skrattandes av Alfredos skämt som han hade berättat för mig gick jag in själv i min loge, för att byta om till mina scenkläder. Vita byxor och en vit långärmad t-shirt med en lila väst med luva och sedan en vit jacka.
Då såg jag Allison ligga i soffan och sova. Hon såg så lung ut där hon log och sov som en ängel. Hon var så vacker.
Försiktigt satte jag mig på knä bredvid henne och smekte hennes kind försiktigt.
"All...Konserten börjar om en halvtimme. Dags att vakna..."Viskade jag i hennes öra.
ALLISONS PERSPEKTIV
Jag vaknade av att Justin viskade i mitt öra. När jag satte mig trött upp i soffan så satt han fortfarande kvar på golvet och tittade på mig och log.
"Du är så vacker" Sa han och mötte min blick.
När jag såg i hans ögon fick jag tillbaka de jobbiga känslorna jag hade innan och tittade bort och svalde klumpen i magen.
"Vad är det för fel?" Undrade han.
Jag tittade tillbaka på honom, han såg nu mycket förvirrad ut.
"Du leker bara med mina känslor" Sa jag stelt. Direkt så stelnade hans ansikte till och han såg myckt chockad ut. Allt vad hans min kunde säga var att han inte fattade något.
"Jasmine..Började jag...Är ni tillsammans?" Sa jag försiktigt. Justin suckade och satte sig bredvid mig.
"Det är komplicerat. Vi var nästan tillsammans för cirka ett årsedan, innan jag träffade dig. Men det blev aldrig något av oss. Sen nu innan i den bilen så kysste hon mig utan någon förvaning som helst."
Jag var tyst och väntade på att Justin skulle fortsätta berätta.
"Men du ska veta Allison att jag inte känner något för henne. Det jag känner för dig har jag aldrig känt för någon annan. Jag och Jasmine är bara vänner" Sa han lugnt.
Då knakade det på dörren och Scooter kom in.
"Har du inte bytt om Justin? Du måste skynda dig! Vi ska be nu!" Sa han stressat till Justin och gick sedan ut.
Justin reste sig upp och gick till garderoben. Sen vände han sig om till mig och tittade på mig med en ledsen blick.
"Vi pratar med om det här efter..."Sa han.
Jag reste mig upp och gick framm till honom och pussade försiktigt honom på munnen.
"Det behövs inte. Jag litar på dig"
Konserten var helt underbar och galen. Justin var såklart jätteduktigt och hans utstråling strålade. Det mest fantastiska var när Justin satti det stora hjärtat och spelade gitarr och sjöng favorite girl. Det gav mig gåshud över hela kroppen.
Jag stod vid sidan av scenen och kollade på hela showen, förrutom då Justin och Jasmine sjöng overboard tillsammans. Jag klarade inte av att se dem hålla på att kramas. Det var för mycket.

Me+You - Kapitel 39

"Kommer du?" Sa Justin och drog upp mig ur sättet. Jag tvekade lite innan vi började gå.
"Justin...Är du verkligen säker? Fansen kommer bli galna om vi kommer ut tillsammans. Jag kan gå ut fem minuter efter di..." Justin skakade på huvudet och la sina händer runt mitt huvud och tittade mig rakt i ögonen, jag kände hur mitt hår på armarna ställde sig rakt upp.
"Allison...Jag har aldrig varit säkrare i hela mitt liv. Jag älskar ju dig och vill vara med dig förresten av mitt liv."
Sen kysste han mig försiktigt på läpparna och jag upplevde något jag aldrig känt förrut.
Jag var kär.


Fansen tysnade sekunden då vi kom ut ur bussen sen utbrötts det kaos. Alla började skrika och trycka sig mot staketen. Det kom fler säkretsvakter som ställde sig mot staketen. Vissa tjejer försökte klättra över stakten.
Men Justin brydde sig inte. Han höll kvar i min hand och vinkade till andra fans med den andra handen.
När vi kom in i den stora arenan gick vi till Justins loge och satte oss i en mjuksoffa. Resten av Justins team var i andra rum så vi var helt ensama.
Rummet var helt otroligt lyxigt. Det var modernt och gick i färgerna svart och vit. Det fanns en stor tv och ett airhockybord och en massa mat och läsk och på ena väggen så var det massa tavlor på tidigare stjärnor som varit här. Konserten skulle börja om några timmar så vi hade inte jättemycket tid att vara här.
"Vill du gå ut och titta på scenen innan det är genrep"? Undrade Justin?
Jag nickade och reste mig ur soffan.
När vi kom ut på scenen var det helt tomt i hela det stora rummet, eftersom alla arbetare som ställde iordning scenen var på lunch. Jag ställde mig mitt på scenen och tittade ut mot mot arenan. Det var gigantiskt och jag slöt ögonen och levde mig in i fantasin hur det skulle kännas att stå här och sjugna inför en massa fans som skrek mitt namn.
Justin levde verkligen en dröm.
"All. Kommer du?" Hörde jag Justin säga och jag vaknade upp ur min mardröm och vände mig om. Där satt Justin vid ett stort, svart piano. Han klappade på platsen bredvid honom och jag satte mig bredvid honom.
Utan att säga något började han trycka på pianotagenterna.
I'd wait on you forever and a day
Hand and foot
Your world is my world
Yeah
Ain't no way you're ever gon' get
Any less than you should
Cause baby
You smile I smile
Cause whenever
You smile I smile
Hey hey hey

Your lips, my biggest weakness
Shouldn't have let you know
I'm always gonna do what they say
If you need me
I'll come running
From a thousand miles away
When you smile I smile
You smile I smile


När sista tonen var tagen sade jag ingen utan satt och log och tittade rakt i hans bruna glittrande ögon. Han log tillbaka och vi tittade på varandra och log.
"Varför är du så himla vacker? Jag kan seriöst inte få nog av att titta på dig" Sa Justin tyst och det pirrade till i magen.
Då öppnades dörrarna och Kenny kom in.
"Justin du måste börja göra dig iordning! Det är genrepp om fem minuter!" Justin skrattade och tog min hand och hjälpte mig upp.
"Okej vi kommer" Sa han och leendet var fortfarande kvar på hans läppar.
Genreppet var hur roligt som helst! Justin skojade med sina fans och dansade för fullt och han hade en frågostund. Tur nog frågade ingen om mig, som tur var nog.
"Visst är han söt mot sina fans?" Hörde jag en röst säga bakom mig. Jag vände mig om och såg någon jag verkligen inte anat att se.

Me+You - Kapitel 38

"Vad är det All?" Viskade han. Han fick inte ett svar från mig utan han tittade åt det hållet jag kollade mot.
Mitt hem. Eller hem och hem. Det var det huset jag hade bott i tills några månader sedan. Huset jag hade växt upp i. Huset där jag både hade skrattat och gråttit.
"Kom vi går.. Jag vet att du inte vill vara här" Sa Justin och drog åt mig min hand. Men jag drog tillbaka den och började gå mot huset bestämt. Jag ville prata allvar med min egna mamma och pappa. Det som brukade vara de som gjorde det. Men det var då.





Med en smidig rörelse tryckte jag på ringklockan och tog ett steg bakåt och vände mig om och såg att Justin stod precis bakom mig.
Sedan öppnades dörren. Det första jag såg var mammas chockade min och sedan pappa som kom upp bakom henne och såg nästan lika chockad ut. De sa inget utan jag fick börja.
"Mamma, pappa. Hej" Sa jag stelt och de såg nervösa ut.
Pappa harklade sig och bakade ett steg. "Allison och Justin.. Kliv in!" Mamma makade på sig och jag och Justin klev in.
Det luktade som vanligt "hemma" Den kaffelukten blandat med diskmedel. Jag andades in lukten medans vi tog av oss våra ytterkläder och klev in i vardagsrummet och satte oss i de vita sofforna.
"Så Allison...Vad har du haft för dig?" Undrade pappa medans mamma kom in med kaffe och bullar. Hon gav mig och Justin varsin kopp.
"Ja ni...Mycket kan man säga. Varför har ni inte hört av er?" Frågade jag allvarligt och pappa satte kaffet i halsen och började hosta. Mamma klappade honom på ryggen medans hon log stelt mot mig och Justin.
"Ja du Allison...Det var väl lite för ditt egna bästa kan man säga" Sa mamma nervöst. Jag tog en till klunk ur kaffet och tänkte.
"Vill ni inte ha något med mig och göra?"
Mamma och pappa stenade till och bytte sittställning i soffan.
"Jo men...Började pappa. "Du vet att det är för ditt bästa..."Sa han och jag reste mig hastigt ur soffan. Mamma hoppade bakåt.
"Säg bara som det är!" Skrek jag.
"Henry jag visste att det skulle bli såhär! Jag visste det!" Skrek mamma till pappa. Justin såg nu väldigt förrvirad ut nu och satt tyst och tittade mellan mig, mamma och pappa.
Pappa satte nu ner koppen på bordet och stirrade på mig.
"Allison. Du skapar bara problem. Vi vill inte ha något med dig att göra. Okej?" Sa han stelt och det kändes som ett hårt slag i magen. Inte ha mig...... Jag reste mig upp med en hastig rörelse och bara gick ut. Justin följde efter mig utan att säga något och jag lämnade mamma och pappa. Det var den sista gången jag såg de.
"Är allt okej All?" Frågade Justin mig. Jag nickade och blinkade några gånger hårt för att hålla in tårarna. Jag satt på Justins säng och han satt bredvid mig och klappade mig försiktigt på ryggen.
"Jag ser på dig att det inte är okej" Då brast allt och tårarna började rinna längs kinderna. Justin såg det och la nu en mjuk arm runt mina axlar och drog mig tätt intill honom. Han vara verkligen allt....
NÄSTA DAG
"Är ni redo!?" Skrek Ryan Good och alla skrek tillbaka att de var taggade till tusen. Själv satt jag och Justin i bussen och höll varandra i handen.
Tidigare hade Justin presenterat mig för alla i hans crew. Mama Jan, Alfredo, Kenny och resten av dansarna. Pattie var också där men hon hade jag ju redan träffat.
Sen reste sig alla och gick ut ur bussen, men jag och Justin satt kvar och tittade på alla som skuttade ur bussen och skrek. När de kom ut hörde man en massa tjejer skrika, fansen. Hur skulle de reagera när jag kom ut med Justin? En tjej som höll Justin i handen? Eller skulle han släppa min hand?
"Kommer du?" Sa Justin och drog upp mig ur sättet. Jag tvekade lite innan vi började gå.
"Justin...Är du verkligen säker? Fansen kommer bli galna om vi kommer ut tillsammans. Jag kan gå ut fem minuter efter di..." Justin skakade på huvudet och la sina händer runt mitt huvud och tittade mig rakt i ögonen, jag kände hur mitt hår på armarna ställde sig rakt upp.
"Allison...Jag har aldrig varit säkrare i hela mitt liv. Jag älskar ju dig och vill vara med dig förresten av mitt liv."
Sen kysste han mig försiktigt på läpparna och jag upplevde något jag aldrig känt förrut.
Jag var kär.

Me+You - Kapitel 37

Allt började sakta försvinna. Justins slag mot dörren och smärtan som uppstod när Will fortsatte och fortsatte sparka mig hårt. Det blev svart framför ögonen och plötsligt var allt borta. Var jag död? Jag visste att jag var någonstans eftersom jag fortfarande kunde tänka, men jag kunde inte se någonting förrutom detta mörker och min kropp kunde jag inte känna. Jag försökte ta ett djupt andetag för att se om jag kunde skrika men det gick inte. Rösten var som borta och det var som jag inte hade någon mun.
Justin! Vad hände egentligen? Plötsligt blev allt varmt och sedan blev det iskallt. Men jag frös inte och jag svettades inte.
"Allison, hör du mig? Du måste höra mig. Snälla vakna.
Sakta men stilla hörde jag omgivningen runt mig. Någons andetag nära mitt ansikte och i bakrunden kunde jag höra någonslags maskin.
Jag öppnade försiktigt ögonlocken och det första jag såg var Justins ansikte. Han blundade och jag kunde se på hans sammanflättande händer att han bad.
"Justin" Viskade jag och jag hörde att min röst var väldigt hes. Justin öppnade ögonlocken och tittade på mig. Jag tittade tillbaka på honom och såg att han hade en blåtira runt ena ögot.
"Allison!" Utbrast Justin och kramade om mig. Jag kramade försikitgt tillbaka honom och såg mig runt i rummet.
Vita väggar, vita gardiner och en sjukhus säng. Jag, iklädd i en vit pappersklänning och i armen hade jag en nål som ledde upp till en ställning. Jag förstod genast att det var dropp och gjorde en äcklad min.
"Hur..? Vad har hänt Justin"? Frågade jag honom försiktigt. Justin ställde sig upp och gick runt ett varv och kliade sig bekymrat i håret.
"Du minns ej?" Jag nickade och Justin satte sig på stolen igen och tog mina händer och höll dem hårt.
"Du minns att vi gick till Will för hämta dina grejer? Eller hur?" Jag nickade och mindes hus jag hade gått nervös upp för trappan.
"Sen ja...Slog han dig och låste in dig i badrummet....." Minnerna hur han hade sparkat mig blixtrade till framför ögonen på mig.
"Sen sparkade jag igen dörren och ja...." Sa Justin och pekade på sitt blåa öga. Jag spärrade upp ögonen och tittade chokat på honom.
"Slog Will dig?! Vad hände sen? Vart är han nu?" Utbrast jag. Justin suckade och förklarade att han hade slått tillbaka Will och sedan burit upp mig och sprunigt iväg medans Will hade däckat på golvet. Han hade däckat pga av allkoholen och inte av att Justin hade slagit honom. Han befann sig nu på en tillnyktrings cell hos polisen.
Sen hade en läkare kommit in i rummet och de var glada över att jag hade vaknat upp. De förklarade att jag hade fått en lätt hjärnskakning och sedan var det bara några blåmärken på kroppen. Jag hade haft tur. Läkaren tog mätte mitt blodtryck på mig och frågade en enkel fråga medans han tittade på mig.
"Hur mår du?" Löd hans fråga.
Jag kände efter. Helt ärligt måde jag hur dåligt som helst. Huvuet snörrade och jag måde väldigt illa och jag var hur trött som helst.
"Kasst." Svarade jag ärligt läkaren som nickade.
"Det beror på hjärnskakningen." När du kom in var du medvetslös, men vi var tvungen att väcka dig pågrundav att vi skulle rönka din hjärna. Då var du dock inte dig själv kan man säga." Jag såg hur Justin log i bakrunden och jag kunde bara tänka mig själv som halvtmedvetslös.
"Men du ska ligga på övervakning med dropp under natten och morgondagens morgon och sen får du åka hem på kvällen.
"Hur mycket är klockan" Undrade jag.
" Halv två på kvällen." Sa Justin som hade precis tagit upp sin mobil för att smsa någon. Precis i detta tillfälle kom Pattie inspringades i rummet. Hon såg väldigt nyvaken ut med ruffsigt hår och iklädd i mjukisbyxor. Hon kramade om Justin hårt och länge. Det fick mig att få en klump i magen. Min mamma och pappa brydde sig inte om mig.
"Åh Justin...Jag var så orolig när du ringde mig...Stackars gubben.." Sa hon och smekte honom över blåtiran. Justin rodnade till och sedan vände Pattie sig till mig och gav mig en varmkram.
"Allison...Jag tycker verkligen synd om dig...Du kunde ju dött" Sa hon och smekte mig på kinden. Jag log försiktigt och sedan kände jag hur allt blev svart igen och sedan försvann jag i sömnensvärld.
NÅGRA TIMMAR SENARE

"Men mamma vad ska vi göra? Hon kan ju inte åka tillbaka till Austell igen och jag kan inte lämna henne igen" Hörde man Justin säga.
Jag öppnade inte ögonlocken. Denna konversation ville jag bara höra, så jag låtsades att sova.
"Justin jag vet att du inte vill det men du ska faktiskt på turne om några dagar." Sa Pattie. Justin stönade till och jag hörde hur han klev runt i rummet.
"Jag vet mamma...Men du, Allison följer med" Sa han bestämt. Jag rykte till och försökte hålla ner munngiporna så det skulle se ut som jag sov. För egentligen ville jag bara le.
"Ja det kan hon ju göra."
Då började jag sträcka på mig själv och gäspade. Sakta öppnade jag ögonlocken och såg Justin stå och le stort åt mig. Jag log tillbaka satte mig upp i sängen.
"Äntligen är du vaken" Sa Justin och satte sig bredvid mig. Så nära så jag kunde höra hans andetag.
"Jo.......Allison. Började Justin. Vill du följa med på min turne?" Frågade han.
Jag log nu så stort jag kunde och tittade på honom och kastade mig i hans famn.
"Ja! Ja! Ja! Ja! Får jag det? Du är underbar Justin!?" Utbrast jag i ren gläjde. Justin skrattade till.
2 DAGAR SENARE

Vi gick hand i hand på trottoaren och njöt av höstens härliga färger. Alla löv i olika färger och den tystheten som var omkring oss. I morgon skulle vi åka ut på Justins turne. Först skulle vi åka till Los Angeles och vara där i några dagar innan vi drog vidare till New York. Turnen skulle vara i en månad och under dena tid skulle Justin ha konsert i 20 olika städer i både Usa och Kanada.
"Är du redo inför imorgon?" Undrade Justin och jag tänkte på mina väskor som stod i Justins hall. Jag var redo så det skrek om det.
"Självklart, är du det då?" Justin nickade och log ett litet gulligt leende.
"Los Angeles here we come!" Skrattade Justin, men jag skrattade inte utan stannade på trottoaren och stirrade rakt fram. Justin tysnade och kollade på mig.
"Vad är det All?" Viskade han. Han fick inte ett svar från mig utan han tittade åt det hållet jag kollade mot.
Mitt hem. Eller hem och hem. Det var det huset jag hade bott i tills några månader sedan. Huset jag hade växt upp i. Huset där jag både hade skrattat och gråttit.
"Kom vi går.. Jag vet att du inte vill vara här" Sa Justin och drog åt mig min hand. Men jag drog tillbaka den och började gå mot huset bestämt. Jag ville prata allvar med min egna mamma och pappa. Det som brukade vara de som gjorde det. Men det var då.

Me+You - Kapitel 36

"Allison" Ropade jag och hon ställde sig upp och började springa mot mig. När vi möttes så kastade hon sig i min famn och jag kramade henne så hårt jag kunde och andades in denna underbara doft.
Då kände jag hur genomblött och kall hon var.
"Åh, du är ju alldeles genomblött!" Uttbrast jag och tog hennes hand och gick mot bilen. Jag log att hon höll kvar min hand och inte drog tillbaka den.
Jag satte mig i bilen och Allison satte sig bredvid mig. Vi vände oss mott varandra och log stort.
"Hej förresten" Sa Allison och jag kände hur en värme spred sig i hela kroppen


"Men gud du är alldeles genomblött" Uttbrast Justin alldeles förskräckt. Jag fnissade till och sneglade ner på den genomblöta t-shirten som klibbade sig fast på kroppen. Det var inte den skönaste känslan om jag fick säga det själv.
Men allt var bra. Ingenting kändes jobbigt. För jag satt här bredvid Justin som fick mig att må bra och le så mycket jag bara kunde och vara mig själv för första gången på länge kändes det som.
"Så....Vad händer nu?" Frågade Justin mig försiktigt. Jag tittade på honom. "Jag klarar inte av att vara kvar i Austell här längre Justin"
Justin tittade medidande på mig.
"Du kan bo hos mig tills vi kommer på något..Dock ska jag ut på turne om några dagar" Sa han och såg sorgsen ut.
Jag nickade och förstod honom. Han behövde åka ut på sin turne och stötta alla sina fans och göra det han älskar.
"Men den kommer bara vara i fem veckor så det är inte så långt tid" Sa han och jag kunde skymta ett litet leende.
Jag nickade och log också.
"Men du...Vill du hämta dina grejer hos han...Will?" Undrade han. Jag nickade. "Självklart. Dock har han några tjejer där nu men vi kan nog hämta dem ändå. Jag bryr mig inte om honom längre"
Justin nickade och började köra åt det hållet jag förklarade.
När vi var framme vid Wills lägenhet körde Justin in på parkeringen och sedan gick vi ut ur bilen. Nervös började jag bli medans vi gick upp för trapporna.
"Det kommer att bli bra" Sa Justin och jag förstod att man kunde se att jag var nervös. När vi kom till Wills dörr så öppnade jag försiktigt den och klev in. Där inne kunde man höra stön och fniss och jag förstod direkt vad de höll på med. Tur nog kom stönen inte från sovrummet utan från vardagsrumet. För i sovrummet hade jag alla mina grejer. Justin gjorde en äcklad min medans vi smög in till sovrummet.
Där inne var det stökigt som vanligt. Alla mina grejer var slängda under sängen så tjejerna ej skulle se att det bodde en tjej här.
Jag tog upp alla mina grejer och slängde ner dem i väskan fort. Då hörde jag plötsligt Justins låt U smile. Jag ryckte till och kollade panikslaget på Justin som chockad tog upp sin mobil ur fickan och började trycka på den.
Då slutade stönen från vardagsrummet.
"Vad var det?" Hörde jag en tjejröst.
" Jag vet inte...." Hörde jag Will säga. Fast jag visste att han visste.
Efter någon minut hörde steg närma sig sovrummet och jag tittade på Justin panikslaget och han kollade tillbaka på mig med ren skräck.
Plötsligt stod Will i dörröppningen till sovrummet. Han hade på sig ett par svarta jeans och bar överkropp. Han stirrade på mig med en ilsken blick, samtidigt var blicken väldigt sluddrig. Full.
"Vad i helvete! Horrunge! Fattade du inte att du ej fick komma hit!?!" Skrek han åt mig och närmade sig mig och tog ett rejält tag om min t-shirt och tryckte upp mig mot väggen.
"Will vad håller du på med?" Hörde man tjerna säga, som ni kommit in i sovrummet, fullt påklädda var de.
Will svarade inte utan gav mig ett knytslag rakt mot kinden. Då hörde jag Justin skrika ibakrunden.
"Släpp henne för fan!" Will hoppade till av att höra en killröst han mycket väl kände igen. Han släppte mig och vände sig om och såg Justin.
"Justin Bieber?" Skrattade han åt honom. Tjejerna såg också mycket rädda ut nu, men de gjorde inget utan stod chockade i dörröppningen och såg på dramat som utspelade sig framför ögonen på dem
Justin sa inget utan stirrade på Will.
"Stick härifrån jävla bög! Jag ska prata lite med Allison i enrum" Sa Will och tog ett hårt tag om min arm och drog iväg mig mot badrummet. Jag försökte göra motstånd och dra mig ifrån honom men jag lyckades för han var alldeles för stark.
"Justin!" Skrek jag till Justin och Justin försökte dra i min arm men då var jag redan inne i badrummet med Will och dörren hade Will snabbt låst.
Will tog ett hårt tag min mina armar och tryckte mig upp mot väggen och spottade mig rakt i ansiktet.
"Jävla äckel!" Skrek han åt mig rakt upp i ansiktet.
Utanför dörren hörde jag hur Justin skrek och bankade allt vad han kunde. Då gav Will mig ett hårt slag i magen och jag skrek till och gled ner längs vägen ner på det smutsiga golvet. Will började sparka på mig och jag fortsatte skrika.
Allt började sakta försvinna. Justins slag mot dörren och smärtan som uppstod när Will fortsatte och fortsatte sparka mig hårt. Det blev svart framför ögonen och plötsligt var allt borta. Var jag död? Jag visste att jag var någonstans eftersom jag fortfarande kunde tänka, men jag kunde inte se någonting förrutom detta mörker och min kropp kunde jag inte känna. Jag försökte ta ett djupt andetag för att se om jag kunde skrika men det gick inte. Rösten var som borta och det var som jag inte hade någon mun.
Justin! Vad hände egentligen? Plötsligt blev allt varmt och sedan blev det iskallt. Men jag frös inte och jag svettades inte.
"Allison, hör du mig? Du måste höra mig. Snälla vakna.

Me+You - Kapitel 35

Jag behövde någon.
Synd nog fanns det ingen för mig här i livet. Mamma och pappa hade ju lämnat bort mig och Eric och Teresa gillade jag inte ens och mina vänner hade jag tappat kontakten med och Will hade slängt ut mig för några jävla tjejer!?
Det fanns ingen som brydde sig om mig.
Jag tittade upp från marken med tårarna i ögonen och försökte hålla inne gråten, men jag kunde inte göra något. Tårarana forsade för fullt nerför kinderna.
"Justin....Jag behöver dig..."




Tumblr_loadu1rft91ql3lnno1_400_large


Tumblr_lqn41zp2ut1qgdzzlo1_400_large
JUSTIN PERSPEKTIV

Det var mörkt ute och jag låg i min säng och hade sjukt tråkigt. Det ända jag tänkte på vad Allison. Hur mycket jag älskade henne och hur mycket jag ville ha henne här vid min sida. Känna hennes mjuka läppar mot mina och höra hennes andetag. Jag sneglade mot mobilen som låg snett ovanför mig, på maddrasen. Inget. Inget sms eller missat samtal. Ingenting. Hon var som borta och det gjorde ont inom mig att hon snart skulle glömma mig.
Jag skulle däremot aldrig glömma hennes ansikte.
Turnen skulle vara slut om 5 veckor men jag hade fått fyra dagar ledigt för att vila upp mig efter allt detta slit.
Visst det var bland det roligaste som fanns. Att så på scenen och göra det man älskar, men man blev så trött.
ALLISONS PERSPEKTIV
Jag fick pannik där jag satt på bänken och nu storgrät högt. Snoret rann ner för nästan och mascaran var förmodligen utsmetad i hela ansiktet.
Jag tog sakta upp mobilen ur fickan och kollade på skärmen i några sekunder innan jag gick in till kontaker och bläddrade ner till hans nummer. Jag tittade på nummret i några sekunder innan jag klickade på "ring" Jag tog sakta mobilen mot örat och tog en djupt andetag.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag orkar inte mer. Vad är det för mening med detta egentligen? Att inte få vara med tjejen jag älskar. Allt suger just nu och det gjorde så fruktansvärt ont.
"U smile I smile""
Jag rykte till då jag hörde min egna ringsignal. Jag kastade över mobilen och tryckte på den gröna luren knappen innan jag såg vem som ringde.
"Jag vet inte varför vi tappade kontakten...Men när det hände var det som jag dog... Allt är helt förstört i mitt liv!"
Jag rös till då jag hörde rösten jag älskade.
Allison.
Jag hoppade genast ur sängen och ner på golvet där jag gick fram och tillbaka i någon sekund innan jag verkligen fattade att det var hon.
"Allison? Vad har hänt?" "Behöver du hjälp, för om du behöver det kommer jag genast."
Jag log stort nu medans jag kände hjärtat dunka förfullt.
"Jag behöver dig." Du är den ända som finns för mig" Viskade Allison i luren. Jag tog genast på mig en tjocktröja över t-shirten som jag hade och började gå ner för trappan.
"Jag kommer. Jag är påväg nu."
"Tack...Jag går till stationen"
Vi la på och jagdrog på mig skorna och sprang ut till bilen och körde fort iväg.
ALLISONS PERSPEKTIV
Jag började gå mot stationen som låg ungefär en halvtimme bort, jag fick gå försikigt så att mina svarta converse inte skulle bli helt förstörda. Medans jag gick sakta så tänkte jag på om detta egentligen var rätt? Att jag ringde Justin och sa att jag behöver honom? Han hade väl flickvän eller var han och Jasmine tillsammans. Snart så skulle jag få svar på detta.
Det hade börjat bli riktigt mörkt nu och det hade dessutom börjat regna så den vita t-shirten hade saktat börja bli genomskynlig och smart nog hade jag en svart bh under. Smart Allison, verkligen skitsmart av dig.
Jag skakade så kall jag var och orkade verkligen inte mera. Kunde inte Justin vara här nu? Jag tog upp mobilen och såg att jag hade fått ett smsa av honom
Är där om 15 min, håll ut.
Jag log och såg att jag snart var framme vid stationen där han skulle hämta upp mig. När jag kom dit satte mig på en bänk och såg mig omkring. Det var helt dött här i denna lilla stad mitt ute i ingenstans. Jag log över tanken att jag snart skulle sitta i en varm bil på väg härifrån.
Då kände jag hur mobilen viberade i fickan. Med en smide rörelse drog jag upp den och såg chockat att jag fått ett sms från Will, jag öppnade det och läste.
Du är så jävla äcklig. Vill aldrig mer se dig.

Jag gapade och tänkte att han måste vara så jävla full med de dära jävla tjejerna. Jag hatade honom. Han var så jobbig. Sen la jag ner mobilen tilbaka i fickan och suckade högt.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag svängde in på en liten mindre väg mot Austell och kollade på en skylt där där det var ett tåg, stationen. Det fanns nästan inga gatulampor här ute. Jag saktade ner när jag såg stationen och började titta ut genom fönstret efter jag skulle så henne. Då såg jag henne sitta på en bänk, med handen framför ögonen eftersom jag bländade henne med bilenslampor. Jag stängde av motorn och öppnade bildörren och gick fort ut och sprang mot henne mot bänken.
"Allison" Ropade jag och hon ställde sig upp och började springa mot mig. När vi möttes så kastade hon sig i min famn och jag kramade henne så hårt jag kunde och andades in denna underbara doft.
Då kände jag hur genomblött och kall hon var.
"Åh, du är ju alldeles genomblött!" Uttbrast jag och tog hennes hand och gick mot bilen. Jag log att hon höll kvar min hand och inte drog tillbaka den.
Jag satte mig i bilen och Allison satte sig bredvid mig. Vi vände oss mott varandra och log stort.
"Hej förresten" Sa Allison och jag kände hur en värme spred sig i hela kroppen

Me+You - Kapitel 34

Will suckade ännu en gång och jag gjorde en grimas mot honom och han såg genast irreterad ut.
"Vad?" Frågade han surt. Jag rykte på axlarna.
"Bara lite äckligt att du sitter och gäspar utan att hålla för munnen"
Han såg nu lite surare ut och lutade sig på stolen med ryggen så att stolen planade.
"Det är min lägenhet. Jag kan göra vad jag vill här." Sa han kaxigt.
"Ja...Men du behöver inte betee dig som en apa." Sa jag tillbaka.
"Det är du som är gäst här. Så du kanske kan lära dig att vara lite tacksam" Sa han och reste sig upp och gick ut från köket.
Jag suckade och fortsatte att äta på mackan, och efter någon minut hörde jag hur ytterdörren smäldes igen.



Tumblr_lqe8u9guas1qli3wfo1_500_large

När jag ätit klart, så gick jag tillbaka till sovrummet och la mig ner på den obäddade sängen och tittade rakt upp mot det vitmålade taket och fokuserade mig på det. Här och var fanns det fläckar och ojämheter. Tillslut så somnade jag av uttråkighet.
FEM TIMMAR SENARE
"Allison. Vakna." Hörde jag en röst säga samtidigt den ruskade om mig. Jag öppnade ögonen och såg Will stå framför mig. Hans blick såg stressad ut.
"Vad?" Frågade jag med en trött röst.
"Jo, Jag får besök om fem minuter...Och du behöver lämna lägenheten för några timmar" Förklarade Will.
"Ja, visst.....Låt mig bara fixa mig iordning" Sa jag och reste mig upp för att plocka fram kläder ur väskan som fortfarande låg oupppakad på golvet.
"Nej nej nej! Det hinner du inte! Du måste gå nu! De kan komma närsomhelst!" Sa Will med en hög röst och började chasa ut mig.
Jag tittade ner på mina kläder. Mjukisbyxor och en vit t-shirt.
"Kan jag inte bara få ta en tröja?" Frågade jag honom men han svarade inte. Plötsligt stod jag utanför ytterdörren.  Han hade slängt ut mig för att han skulle få besök. Jag kände ifickan och tur nog hade jag fått med mig mobilen. Jag började gå ner för trapporna. När jag nästan kommit ner mötte jag fyra tjejer i Wills ålder. Alla skrattade och var väldigt fnittriga och alla fyra var väldigt oanständigt kläda med korta kjolar och tajta linnen.
"Nu jävlar ska det festas!" Skrattade en av tjejerna.
Jag kollade på tjejerna när de gått förbi mig och fortsatte upp för trapporna. Sedan började jag lufsa ner igen och direkt när jag kom ut kände jag den kalla vinden isa mot mina bara armar. Jaha vad skulle man nu göra ute i flera timmar?
Jag började gå in mot centrum där jag kanske kunde hitta på något roligt. Det blåste och träden böjde sig ner och några gula och oranga löv föll sakta mot marken. Det var mitten av september nu.
Jag kände mig väldigt bar i min t-shirt och försökte se om det fanns någon ställe där jag kunde gå in. Jag kikade och såg ett litet mysigt Café tjugo meter framför mig, jag ökade takten och såg på skylten som hängde övanför dörren till Cafét att stället hette Cadé Dali. När jag kom in genom dörren kände jag direkt hur mycket varmare det var här inne än där ute. Jag slog mig ner vid ett bord och vilade.
"Ursäkta? Ska du köpa någon eller inte"? För om du inte ska äta något måste du gå" Här inne kan du inte sitta, som en hemlös"
Jag vaknade upp och såg en kvinna i 40årsåldern stirra på mig. Hon såg lite iriterad ut när hon tilltalade mig.
"Förlåt..."mumlade jag och gick ur ur Cafét. Där ute var det ännu kallare än vad det hade varit innan. Jag rös till och började gå mot en park som låg bara någon minut bort. När jag kom till parken var det tomt med människor och jag satte mig på en bänk och suckade. Varför var det alltid så himla jobbigt i mitt liv? Varför hade jag inte ett ordentligt liv?
Jag behövde någon.
Synd nog fanns det ingen för mig här i livet. Mamma och pappa hade ju lämnat bort mig och Eric och Teresa gillade jag inte ens och mina vänner hade jag tappat kontakten med och Will hade slängt ut mig för några jävla tjejer!?
Det fanns ingen som brydde sig om mig.
Jag tittade upp från marken med tårarna i ögonen och försökte hålla inne gråten, men jag kunde inte göra något. Tårarana forsade för fullt nerför kinderna.
"Justin....Jag behöver dig..."

Me+You - Kapitel 33

ALLISONS PERSPEKTIV

Igen pep mobilen. Snälla kan de inte låta mig vara och sluta smsa mig hela tiden. Jag tog upp mobilen för att öppna meddelandet och läsa det snabbt.
Denna gången såg jag att det inte var från Teresa eller Eric, det stod Justin<3 på displaynen.
Jag andades till häftigt och öppnade smset och läste. Sedan klickade jag in ett svar till Justin.
JUSTINS PERSPEKTIV

Bara efter någon sekund fick jag svar. Jag tog ett djupt andetag och läste smset.




301460-12-1313492389162_large


5929233047_84244ddaa7_z_large



HUR I HELVETE KAN DU BARA SKRIVA NÅGOT SÅNT NU?
Jo det är okej. Har flyttat in hos en kille som heter Will, pallade ej Teresa och Eric längre.
Men va fan Justin?

Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera på hennes sms, men jag svarade iallafal.
Jag vet inte riktigt. Jag bara undrar hur du har det? Är du sur?

Bara efter någon minut fick jag svar från henne.
Ja. Och du kan ge väl försöka lista ut varför? Idiot.
Jag suckade och la undan mobilen och försökte lista ut varför hon var sur på mig? Visst hade vi slutat och smsa och så när det blev stressigt med allt om turnen och så gjorde Jasmine allt värre genom att kyssa mig.
Jag suckade och tänka på hur jag skulle få tjejen jag älskar.
ALLISONS PERSPEKTIV

När jag vaknade på morgon klev jag upp och drog på mig rena underkläder och ett par blåa mjukisbyxor och en vit-tshirt. Jag orkade inte ta på mig något finare eftersom vad var meningen med det?
Will låg fortfarande och sov så jag bestämde mig för att gå ut till köket och ta något att äta. I köket var det fullt av gårdagens ölburkar som låg slängda på köksbordet. Jag tog fram en plastpåse som var under diskon och la ner alla ölburkar i påsen. Sedan la jag undan påsen i garderoben i hallen och gick tillbaka till köket där jag öppnade kylskåpet.
Två flaskor öl, en två liters flaska cola och ett halv tomt smörpaket och en burk nutella och ett paket yougurt och burkar med matrester. Jag tog ut smörpaketet och nutellan och öpnnade sedan skafferiet där jag tog fram en macka .
Medans jag bredde mackan tänkte jag på gårkvällen då jag hade smsat Justin. Var det fel av mig att bli sådära sur eller var det rätt? Han kanske ville ta upp kontakten igen? Eller vad ville han egentligen?
Plötsligt kom Will ut i köket och satte sig mittmot mig och gäspade.
"Godmorgon" Sa han när han slutat gäspa. Jag nickade åt honom och svalde.
"Godmorgon"
1 vecka senare.
Detta började bli så tråkigt! Teresa och Eric hade ringt mig några gånger och frågat mig vart jag var och jag hade svarat varje gång att jag var hos en kompis och behövde vara där ett tag för att tänka och att jag kommer hem snart. Jag märkte att de började bli lite oroliga för de ringde ungefär två gånger per dag nu, de senaste dagarna.
Will är mest borta på dagarna och jobbar. Ibland på kvällen går han ut till krogen, han vill inte ha med mig dit för att han vill inte att sina kompisar ska tro något. På kvällen när han kommer hem så brukar han vara ganska full så då är det bäst att hålla undan sig.
Orkar jag det här mer?
Will suckade ännu en gång och jag gjorde en grimas mot honom och han såg genast irreterad ut.
"Vad?" Frågade han surt. Jag rykte på axlarna.
"Bara lite äckligt att du sitter och gäspar utan att hålla för munnen"
Han såg nu lite surare ut och lutade sig på stolen med ryggen så att stolen planade.
"Det är min lägenhet. Jag kan göra vad jag vill här." Sa han kaxigt.
"Ja...Men du behöver inte betee dig som en apa." Sa jag tillbaka.
"Det är du som är gäst här. Så du kanske kan lära dig att vara lite tacksam" Sa han och reste sig upp och gick ut från köket.
Jag suckade och fortsatte att äta på mackan, och efter någon minut hörde jag hur ytterdörren smäldes igen.

Ont i nacken

Har haft sjukt ont i nacken pga av jag har suttit vid datorn för mycket. Så därför har jag inte skrivit så mycket för jag har tagit en paus från datorn. Imorgon kommer två långa kapitel.

Me+You - Kapitel 32

"Vänta. Vi måste ju fira att du flyttat in!" Sa han och ställde sig upp och öppnade den lila kylen och tog fram två ölburkar. Han viftade med dem mot mig och blinkade med ena ögat. Jag skrattade åt honom medans han satt sig ner på stolen igen och gav mig en av ölburkarna som jag öppnade.
"Så du är alltså 16 år" Sa han och log
"Yes" Sa jag och nickade och tog en slurk av ölen.
"Lamkött" Sa han och blinkade med ena ögat och jag skrattade.
När vi druckit upp våran öl bestämde vi oss för att kolla på en film. Will hade dock ingen tv så vi fick kolla på hans Laptop. Vi satte in dvdskivan, i datorn och lutade oss tillbaka i sängen och kollade på filmen.





wwwooo stor bild
Allison vart är du egentligen?
Dislpayen lös och jag tryckte ner textmeddelandet utan att svara. Jag hade fått tre sms från Teresa och nu fick jag mitt fjärde från Eric. Trots att jag hade fått totallt sju sms hade jag inte svarat på ett ända. Jag orkade inte och brydde mig inte. Varför ska de få reda på att jag var här? Vad skulle det göra allt bättre.
Jag vände mig om i sängen och kollade på klockan på mobilen innan jag låste den. Halv fyra på morgonen var den. Jag hade inte sovit så många timmar eftersom att det var för trångt i Wills säng och dessutom så snarkade han högtljugt. Det var också ganska kallt eftersom vi delade täcke. Den kala vinden isade mot min nakna kropp.
Innan hade jag och Will haft sex med varandra. Vi både hade blivit ganska berusade eftersom vi hade druckit lite mera efter ölen.
Nu ringde telefonen men jag tryckte snabbt på den röda luren och slängde sedan ner telefonen försiktigt på golvet och blundade och somnade.
JUSTINS PERSPEKTIV

Jag kunde verkligen inte sova hur mycket jag än försökte. Det gick bara inte. Jag räknade får, vände mig och blundade så hårt jag kunde.
Jag låg och tänkte på allt möjligt. På den dagen då Jasmine hade kysst mig helt plötsligt i bilen. Hur skulle egentligen Allison reagera när hon såg bilderna som låg ute på internet? Hon skulle förmodligen tro att jag gillade Jasmine, och det gjorde jag ju inte. Jag gillade bara Jasmine som en vän, inte mera.
Den jag gillade var ju Allison och nu vågade jag inte kontakta henne för att det har gått för lång tid sedan vi pratade med varandra. Hon var säkert sur på grund av det. Och nu var hon nog ännu surare för att hon säkert trodde att jag var tillsammans med Jasmine.
Jag ville inte kyssa henne. Det var Jasmine som hade lutat sig fram och kysst mig. Jag hade försagt att dra mig tillbaka men då var det redan försent. En jävla turist hade tagit kort på oss. Jag suckade och dunkade ivägen för att få ut ilskan, men jag lyckades inte.
Mobilen låg framför mig och jag tog upp den och kollade på displayen efter något sms eller missat samtal från Allison. Skulle jag smsa henne. Vad skulle jag då skriva?
Jag öppnade ett nytt sms och började skriva.
Hej Allison? Hur är det? Jag saknar dig!

Jag tog genast bort texten när jag läste hur löjligt det såg ut.
Längesedan vi hördes av? Är allt ok?

Hej hur mår du?

Hej Allison! Vad gör du?

Hej Allison! Hur är allt? Det var länge sedan vi hördes av. Jag saknar dig.

Jag tog ett djupt andetag och skickade iväg meddelandet.
ALLISONS PERSPEKTIV

Igen pep mobilen. Snälla kan de inte låta mig vara och sluta smsa mig hela tiden. Jag tog upp mobilen för att öppna meddelandet och läsa det snabbt.
Denna gången såg jag att det inte var från Teresa eller Eric, det stod Justin<3 på displaynen.
Jag andades till häftigt och öppnade smset och läste. Sedan klickade jag in ett svar till Justin.
JUSTINS PERSPEKTIV

Bara efter någon sekund fick jag svar. Jag tog ett djupt andetag och läste smset.



RSS 2.0